Språket börjar långt innan de första orden. Joller, ögonkontakt, pekningar och ljudlekar är barnets sätt att öva kommunikation redan från de första levnadsmånaderna. Orden kommer sedan i sin egen takt, och den takten skiljer sig mycket mellan barn som annars utvecklas helt normalt.
Varför språkutvecklingen varierar så mycket
Att lära sig prata är en av de mest komplexa sakerna en människa gör, och den kräver att hörsel, muntlig motorik, minne och hjärnans mognad samspelar. Det gör att tempot skiljer sig stort mellan barn, även inom samma familj.
En del barn är ordsamlare och bygger upp ett stort ordförråd innan de vågar sätta ihop meningar. Andra barn pratar sent men gör sedan ett rejält språng och hoppar över mellansteg. Kön, familjens språkmiljö, hur många syskon barnet har och barnets eget temperament spelar också in.
Flerspråkighet, för tidig födsel och örsjukdomar med tillfälligt nedsatt hörsel är andra faktorer som kan påverka takten, utan att det behöver betyda att något är fel med barnets språkutveckling i grunden.
Vad du kan göra i vardagen
Du kan inte tvinga fram ord, men du kan skapa en miljö där språket får gott om utrymme att växa.
- Prata mycket med barnet i vardagen – berätta vad ni gör när ni klär på er, handlar eller badar, även innan barnet svarar tillbaka.
- Sätt ord på det barnet pekar på eller är intresserat av, i stället för att bara ge saken utan kommentar.
- Läs böcker tillsammans varje dag, gärna samma bok flera gånger. Upprepning är bra för språkinlärningen.
- Sjung, ramsa och lek med ljud och rim – det tränar örat för språkets byggstenar.
- Vänta in barnets svar och ge tid att formulera sig, i stället för att fylla i eller svara åt barnet.
- Upprepa och utveckla det barnet säger, till exempel genom att svara ”ja, bilen kör fort” när barnet säger ”bil”, i stället för att bara rätta uttalet.
- Stäng av bakgrunds-tv och skärmar när ni pratar – bakgrundsljud gör det svårare för barnet att urskilja ord.
Språkutveckling år för år
Tabellen ger en grov bild av vad som är vanligt i olika åldrar. Se den som ett spann att känna igen sig i, inte en checklista att jämföra ditt barn mot vecka för vecka.
| Ålder | Vanlig språklig utveckling |
|---|---|
| 0–6 månader | Joller, skrik med olika betydelse, reagerar på röster och ljud |
| 6–12 månader | Mer varierat joller (”babbaba”), förstår enkla ord som sitt eget namn, pekar och visar |
| 12–18 månader | Första riktiga orden, förstår betydligt mer än barnet kan säga själv |
| 18–24 månader | Ordförrådet växer snabbt, börjar sätta ihop två ord (”mer mjölk”) |
| 2–3 år | Korta meningar med tre–fyra ord, ställer enkla frågor, använder ”jag” och ”du” |
| 3–4 år | Längre meningar, berättar enkla händelser, de flesta ljud börjar sitta men vissa (som ”r” och ”s”) kan dröja |
Flerspråkighet – inget att oroa sig för
Barn som växer upp med flera språk hemma kan ibland ha ett mindre ordförråd i vart och ett av språken jämfört med enspråkiga barn, men det totala språkliga kunnandet är ofta minst lika stort. Det är en helt normal och frisk variant av språkutveckling, inte en försening.
Det är vanligt att flerspråkiga barn blandar språk i samma mening under en period, särskilt om de saknar ett ord på det ena språket. Det är ett tecken på att hjärnan arbetar aktivt med båda språken, inte på förvirring.
Fortsätt gärna prata det språk eller de språk som känns naturligast för dig, helst det du behärskar bäst och känner starkast för. Konsekvens och mycket språklig stimulans på respektive språk är det som hjälper barnet mest, oavsett hur många språk som är i spel.
Sen talutveckling
En del barn pratar helt enkelt lite senare än andra, utan att det ligger något bakomliggande problem bakom det. Man brukar tala om sen talstart när ett barn vid två års ålder har ett tydligt mindre ordförråd än jämnåriga, men i övrigt förstår språk, leker och kommunicerar bra med blick, gester och ljud.
Många barn med sen talstart tar igen förseningen helt av sig själva under förskoleåren, särskilt om de förstår mycket och kommunicerar aktivt på andra sätt. Andra behöver lite extra stöttning från en logoped för att komma igång, och det är också ett helt vanligt och bra sätt att hjälpa barnet vidare.
Det som gör att man tittar närmare på saken är framför allt om barnet verkar förstå lite, om barnet inte försöker kommunicera alls med blick eller gester, eller om språket helt slutar utvecklas i stället för att bara gå långsamt framåt.
Vanliga misstag och myter
En vanlig myt är att pojkar generellt pratar senare än flickor och att det därför inte är någon idé att reagera. Även om det finns viss variation mellan könen på gruppnivå säger det inget om det enskilda barnet, och signaler värda att följa upp ska tas på allvar oavsett kön.
Ett annat vanligt missförstånd är att flerspråkighet ”förvirrar” barnet och bör undvikas tills barnet pratar bättre på ett språk. Forskning och erfarenhet från logopeder talar snarare för motsatsen – flerspråkighet i sig orsakar inte språkstörning eller försening.
Många föräldrar jämför också sitt barn med syskon eller kompisars barn, vilket sällan ger en rättvis bild eftersom variationen mellan helt friska barn är så stor. Fokusera hellre på om ditt barns språk rör sig framåt över tid, än på exakt var barnet ligger jämfört med andra just nu.
När du bör ta upp det med BVC
BVC följer språkutvecklingen vid de återkommande kontrollerna, bland annat vid 18 månader och vid 2,5–3 år, och känner igen tidigt om något behöver följas upp extra. Du behöver alltså inte hålla reda på exakta ordlistor själv – det är en del av det BVC redan gör.
Det är ändå bra att ta upp saken tidigare om barnet vid 18 månader inte säger några ord alls, om barnet vid 2 år inte sätter ihop två ord, om du eller andra i barnets närhet har svårt att förstå det mesta barnet säger vid 3 år, eller om barnet slutar använda ord det tidigare kunde.
Andra saker värda att nämna är om barnet verkar höra dåligt, till exempel inte reagerar på ljud bakom sig, eller om du är orolig för samspelet i stort och inte bara språket. BVC kan då göra en hörselkontroll och vid behov remittera vidare till logoped för en språklig bedömning.
En remiss till logoped är aldrig en dom, utan en möjlighet att få extra stöttning tidigt om det behövs. Många barn som får kontakt med logoped kommer snabbt vidare i sitt språk med rätt övningar och stimulans.
Så pratar föräldrar om det i Familjr
I Familjr är väntan på de första orden ett återkommande ämne, särskilt när ett barn i samma ålder i vänkretsen redan pratar i hela meningar. Många vittnar om att oron släppte så fort BVC eller en logoped bekräftade att allt utvecklades som det skulle.
Andra delar med sig av erfarenheter från flerspråkiga hem, där barnet en dag plötsligt växlar mellan språken helt naturligt efter en period av blandade meningar. Den gemensamma nämnaren är att nästan alla barn hittar sitt eget sätt in i språket, bara med olika starttid.